Återvinning när den är som mest up2date, och äktsvensk damagecontrol..

Ser att Aftonbladet flåsar på och jagar klick. Således är det ju naturligt att i kölvattnet av Islamistattacken i Paris och Gardells SD jakt återvinna en gammal mycket informativ bra och empatisk artikel av Franschell (rättstavningsprogrammet föreslår Elbransch)-från 2013*10*02(ho heter Franchell)

ABåtervinning

cyniskt alster

”Ska vi leva tills vi är 100 år och ha höga välfärdsambitioner, måste vår tid i yrkeslivet bli längre”, säger Fredrik Reinfeldt enligt Dagens Näringsliv.

Han passar också på att lyfta fram den svenska boken ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Det är en väldigt bra bok, enligt den avgående moderatledaren som dock menar att titeln är fel.

”Hundraåringar är inte på väg att försvinna, tvärtom. Vi kommer att invaderas av hundraåringar. Vi blir fler, vi lever längre och vi har mycket högre välfärdsambitioner”, säger Fredrik Reinfeldt enligt Dagens Näringsliv.”

Som jag ser det handlar det om att läsaren idag ska förstå det läsaren tidigare uppfostrats om att inte förstå/tycka; dvs att grupper faktiskt ställs mot varandra. Varför skulle annars denna artikel ”segla” upp just nu på ”återvinning”? Varför putta upp en över två år gammal artikel idag?

Sen är det ”damagecontrol” för hela slanten, så då får vi veta att ”de”-”kommer att ge sig på muslimer nu”.

Vilka de då? Andra muslimer mot muslimer? Eller vilka??? Vart skickar man brännpunkten nu? med flit?

Johanna frände´n

 Johanna Frändén vill ju dra sitt strå till stacken så då handlar det om att ligga före, och att ligga före är att ”se” konsekvenserna av det blod som spillts idag. Så trots att hon själv är journalist ligger den journalistiska gärningen idag på de oskyldiga muslimerna situation. Inte på de egna oskyldiga kollegorna….

Det är absolut ett mellanmänskligt högst behjärtansvärt och förståeligt värv, likafullt skaver det svårt. För det Johanna vill att JAG som läsare ska förstå är att de personer hon lägger ut på bild är sköra och skyddsvärda och därmed mer synd om än de mördade grafikerna med kollegor i Paris.

#snabbspola erase and rewind någon?

Vad det gäller Expressens tjusiga jätteblobb slash etsning av kimröksmoln på landets alla tidningsställ, så bultar tinningarna av vämjelse ehuru samma tidning för blott några ögonblick sedan agerat helt emot yttrandefrihet och grundläggande hederlighet what so ever. Så att redaktör Mattsson betér sig som en korsning mellan Batman och King Kong bankande sig på bröstet på ”Expressen empire building” känns lika svårt att svälja som en levande bläckfisk.

Min idol skriver

Den första dagen publicerades namnen på SD-anknutna kommentatorer med förtroendeuppdrag. Mattsson sa att det handlade om ett allmänintresse och att det var ett fint exempel på hur medierna ska granska makthavare. Media ska naturligtvis granska makthavare, men Expressens handlande är ett strålande exempel på hur sådan granskning inte ska gå till.

Inför namnpubliceringarna samarbetade Expressen med Researchgruppen. Det är ett nätverk som inte berättar mycket om sig själv vare sig på sin hemsida eller på Facebook.

Klart är dock att några av eldsjälarna kommer från vänsterextremistiska AFA. Extremism kan dock inte bekämpas med extremism. Tar man sitt journalistiska uppdrag på allvar bör man därför välja bättre sängkamrater.”

slut cit Anna Troberg

sååå, vi kollar väl igen på bla Jim Olsson, ni minns! den rasistiske docenten vilken Expressen hängde ut med hjälp av en reporter som gjorde ett läckert ”hemma hos reportage”…klickar in på youtube på det Expressen initialt SJÄLVA lagt ut. Det ser ut så här nu. Det är alltså inget som Expressen vill ståta med nu för tiden.

 

Hoppsan-klippet är borta =)

 Whats up? Jo de har förhindrat att kreti å pleti ska få se av skam rosröda ballars verk

balls

så bläddra lite till..

Fler som sysslar med återvinning? Jomen en passar väl på då så håll till godo med en gammal Häxanartikel..

HÄR från 11 Juli 2014

”I Sverige utgör de islamistiska muslimerna en minoritet. Men de är väldigt föreningsaktiva och kämpar målmedvetet för att deras organisationer ska uppfattas som breda muslimska rörelser.

I själva verket uppfattas de av de flesta muslimer i Sverige som en liten och extrem religiös sekt.

För islamisterna måste det vara en stor seger när Peter Weiderud skriver på DN Debatt att Omar Mustafa företräder en stor väljargrupp och syftar på muslimerna. Vi andra muslimer känner oss omyndigförklarade när vi blir pådyvlade islamisten Mustafa som vår företrädare”

Nalin Pekgul, sjuksköterska och fd riksdagsledamot (S)”

XXXXXXXXXXXXXX

Vidare;

LEDARE PER GUDMUNDSON

8 januari 2015 kl 16:58, uppdaterad: 8 januari 2015 kl 18:49

Efter terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo har den fria världen rest sig som en man i protest mot det fundamentalistiska våldet och till försvar för yttrandefriheten. I Sverige har såväl statsminister Stefan Löfven som utrikesminister Margot Wallström fördömt dådet i officiella uttalanden. Alla tidningar har uttryckt solidaritet med de franska kollegorna, och sociala medier har fyllts av utropet ”Je suis Charlie”.

Vackrast var Expressen, som gjorde tidningens hela förstasida tecknad i en hyllning till de stupade – en elegant och sällsynt kombination av korrekt nyhetsvärdering och publicistiskt ställningstagande.

Den svenska linjen är inte lika stolt.

Den ursprungliga karikatyrkrisen bröt ut efter att Jyllands-Posten i september 2005 publicerade en samling satirteckningar. Publiceringen möttes av våldsamma protester. Västerländska ambassader angreps, hundratals (!) människor dog och karikatyrernas upphovsmän fick gå under jorden. Det var Danmarks värsta internationella kris sedan andra världskriget.

Kritiken mot J-P var utbredd i Sverige. Så här kunde det låta: ”Jag kan inte se någon yttrandefrihet råda i detta. Det är en provokation som inte går att stödja.” Mehmet Kaplan är i dag minister i den rödgröna regeringen.

I Sverige oroade man sig för en liknande utveckling. När Sverigedemokraterna – då ett treprocentsparti – utlyste en karikatyrtävling, och deras webbtidning publicerade det första bidraget (profeten sedd bakifrån speglar sig med en svart tejpremsa över spegelbilden) blev pressen för stor. Dåvarande utrikesminister Laila Freivalds (S) och Säkerhetspolisen utövade påtryckningar på webbleverantören som släckte sajten. Yttrandefriheten fick stryka på foten.

Sverige fick sin egen Muhammedkris 2007 när konstnären Lars Vilks bidrog med tre teckningar föreställande profeten som rondellhund till en annars obetydlig utställning i lilla Tällerud. Verken stoppades, men en bild publicerades bland annat i Nerikes Allehanda, vilket ledde till omfattande protester.

Sverige valde en något annorlunda väg än den danska, där dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen hårdnackat vägrade att be om ursäkt för publiceringarna. Statsminister Fredrik Reinfeldt tog i stället emot ambassadörer från en rad diktaturer i en ”dialog” som uppenbarligen var välformulerad. Efter mötet sade Irans ambassadör i Sverige att ”Det här är en bra policy. Vi ska använda yttrandefriheten för integration och inte för splittring eller islamofobi.”

I riksdagshuset fick man för sig att fira ”Arabförbundets dag”, där samma representanter fritt fick spy galla över den svenska grundlagen och kräva inskränkningar i yttrandefriheten.

När Islamiska staten i Irak senare utfäste en belöning på Lars Vilks huvud avböjde både Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt att kommentera.

Stödet har varit svagt. Publicistklubbens dåvarande ordförande Ulrika Knutson skrev att ”världens kämpar för Yttrandefriheten kan ägna krafterna åt värdigare uppgifter” än att försvara Vilks.

Antalet tidningar som har publicerat ens någon av J-P:s, Vilks, eller de franska satirikernas bilder – som ställningstagande – går att räkna på fingrarna. SvD är inget undantag. En kombination av säkerhetstänkande, redaktionell nyhetsvärdering och påstådd religiös hänsyn trumfar yttrandefriheten. Jag själv, som skriver om islamisk terrorism ofta, undviker nogsamt att publicera något som fundamentalisterna håller för heligt. Fegt, ja, men så är det.

Så ser den ut, den svenska linjen. Under andra världskriget tjänade oss neutraliteten väl, men den var moraliskt ihålig. Under kalla kriget sökte vi en tredje väg mellan demokrati och kommunism, utan att förarga Sovjetunionen för mycket.

Själva bastionen för den svenska kulturen, Svenska Akademien, snudd på splittrades 1989 på grund av oförmågan att ta ställning för Salman Rushdie och hans bok Satansverserna.

För att vara en påstådd moralisk stormakt agerar Sverige ofta undfallande gentemot förtrycket.

Det finns goda säkerhetsskäl för denna pragmatism. Men den låter sig svårligen kombineras med påståendet att vi alla är Charlie Hebdo.”

slut hela artikel´n Gudmundson Svd

charlie i SverigeKälla

MER

Men det står ju kristallklart att för en ”hög” och/eller rättrogen Sosse är det viktigaste att inte framstå som rasist, så därför struntar man i feminismen och kvinnors rätt i detta fall även om man utropar sig till feminismens uppfinnare och ädlaste förespråkare typ i alla andra sammanhang. Riktigt läbbigt!” slut cit mig

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s