Svelands ilska=värdesäkring av Belindas verk

Sveland nu klättrar efter väggarna över Belinda Olssons programserie är det en värdesäkring som visar att tempen stoppades upp i den mest ömma av feminismens hemorrojder.

Arbsjö (Kultur Sydsvenskan) tyckte ju att Belinda borde undersöka var dagens kamp, dagens feministiska rörelse står. Här är en liten fingervisning. Det handlar inte ”bara” om kön, utan om …tadaaa! FÄRG=)

Vem ”äger” den rätta färgen det rätta könet och därmed den rätta vinkeln för att öht uttala sig?

Sara Abdollahi klagar över bristen på hennes systrar i programmet, de renrasiga mörka, och förstås feminismens galjonsfigur och äkthetsintyg i form av en transperson. Sara skriver:-

– ”I första avsnittet kunde inte jag se en enda transperson så långt ögat kunde nå. Det tog hela 49 minuter innan en rasifierad person syntes. Hela avsnittet är cirka en timma långt.”

slut cit Abdollahi

En kommentar under säger allt;

Erik Wedin

”#Fittstim #Fittstim #Fittstim – Hur Belinda Olsson visade vad Feminismen står för”

Låt mig nu ge en jämställdistisk betraktelse av resultatet

Med denna frågeställning ådrog hon sig en storm av kritik i media och på twitter som säger mer om dagens feminism än programmet någonsin kan göra. En vanlig invändning som vi har riktat mot feminismen är att den inte gör upp med sin radikalism. Nu när Belinda Olsson som första proffsfeminist försökt göra det är det bara att bedöma reaktionerna

Är det någon som efter läsning av kritiken fortfarande tror att det är tillåtet att säga vad som helst och att feminismen handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor?

Det jag ser är postmarxistiska maktstrider om ”problemformuleringesprivilegier” och ”offerstatus”. Vem är det riktiga offret? Vem är den riktiga feministen? Vad är tillåtet att säga? Är det här okej? Är det här okej? Är detta enligt reglerna? Skall vi acceptera det här?

Twitter har förvandlats till ett kommunistiskt stormöte av 70-tals modell. Senast det hände var i Gräv13 debatten och då var måltavlan Janne Josefsson. (Genusdebatten punkt se)

slut cit Aktivarum

Jag skulle vilja tillägga att det märkligaste i Abdollahis redovisning är just att när man sysslar med hennes typ av feminism, där fokus läggs på färg först, så är det mest synd om henne.

Belindas första program skulle naturligtvis börjat med ”rummet” som främsta exempel på feminism. En *hen* som uttalat att moderater inte bör få kalla sig antirasister har ju lagt ribban liksom..

”Den vita blicken perforerar samtalet, ställer irrelevanta frågor, hittar en egen samtalston med en egen hierarki”

Svelands indignation är inget mot de ”rasifierade kropparnas” diton.

Fatta att Sara Abdollahi ger uttryck för det rätta att hon ska företräda och leda svensk arbetarklass och det orätta i att ”vita” kallar sig antirasister, aktivt deltagande i den antirasistiska kampen för att de enligt henne står för privilegier och strukturellt maktutövande.

Glöm klass, eller kön, nu gäller ras. Kombon rastänk och socialism är oslagbart! Hackordningen är därmed inpissad.

Hon ”vann” liksom..=)) hehe! frågor på de´? En ”syster” till Abdollahi, Rouzbeh- har ju redan sågat den vite mannens engagemang mot rasism, så det är ju en logisk väg att åxå diskvalificera den vita kvinnans engagemang i feminism=)

citatet

”klasståndpunkt kan ersätta klasstillhörighet, men rastillhörighet är ett krav då rasståndpunkt inte är nog.”

Nedan ett nydanande feministiskt verktyg för den tvättäkta feministen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s